Bara för att jag har flyttat 60 mil norrut betyder väl inte det att man slutar bry sig. Sluar ringa och slutar svara på mess. Så jävla dåligt. Vi stog varandra ändå väldigt nära innan jag flyttade. Sen försökte jag hålla kontakten men du varade inte när jag ringde, svarade inte på mess och inte ens ringde du när jag bad dig att snälla ring mig jag vill veta hur du mår. Trist att förlora en vän. Speciellt när man trodde att det var en god vän som verkligen brydde sig..

Sen är det jobbgt med mannen. Jobbigt att han aldrig är hemma. Att han far ner till Skåne stup i kvarten. Vi är sämst på att prata i telefon så kommunikationen fungerar inte alls när han är där nere. Just nu är jag bara astrött på allt. Trött på att livet går ut på att bli besviken på andra och sig själv. Trött på att inte räcka till.

Nu ska jag kränga kort, så jag i alla fall känner att jag är bra på något..