Nu har jag lärt mig att jag är bra. Jag har inte längre ett behov av att känna att alla andra människor gillar mig. Jag är mig själv och om inte andra människor ser vem jag är så är det dom som går miste om något. Jag behöver inte människor som inte visar mig uppskattning och jag kan själv visa andra människor uppskattning. Jag tycker inte längre att det är jobbigt om någon är bättre än mig på vissa saker, för jag vet att jag är bra ändå. Detta gör att jag kan visa en ödmjukhet inför andra. Jag behöver inte bekräfta mig själv genom andra för jag bekräftar mig själv.

Även om jag har kommit en lång väg så har jag fortfarande mycket kvar. Jag har fortfarande dagar när jag inte tycker om mig själv. När jag faktiskt tar åt mig av vad andra säger. Även om det inte är människor som står mig nära. Men dessa dagar blir färre och färre, och oftast kan jag slå bort osäkerheten innan den kommer. 

Livet är en ständig resa och det är viktigt att ha rätt människor med sig på resan. Människor som lyfter dig och inte stjälper dig. Jag har dessa människor med mig på min resa och det gör den så himla mycket lättare. Mina fina vänner, min underbara familj och min fina Bo. Ni hjälper mig till att bli en bättre människa. Tack för det ♥