Jag är helt slut, utmattad, som en urvriden disktrasa ungefär. Jag har skrivit på min hemtenta hela dagen sen jag kom hem från skolan. I morgon ska jag på ett spännande möte. Jag är stolt över mig själv för att jag klarar detta så bra. För att jag klarar av att vara stabil och tar vara på det som är bra. För att jag orkar vara öppen för nya möjligheter och för att jag inte är rädd för att släppa in nya människor i mitt liv. Vi får se hur det går, och vad som händer i morgon. Inte för att det spelar så stor roll just vad som händer. Det viktiga är att jag har tagit ett steg, sen om jag måste kliva tillbaka igen är oväsentligt. Det viktiga är att våga, att utmana sig själv, och att ta alla chanser man får. Nu ska jag belöna mig själv med lite tv-serier och kaffe.