idag har jag haft en bra dag. Den första på ett bra tag nu. Det finns en lugn känsla i min mage igen. Jag kommer att fixa detta. Tentan gick sådär, men jag förväntade mig inte att det skulle gå toppen. Om jag klarar den är jag nöjd och om jag inte gör det är det bara att göra om och göra rätt.. Gick och tränade efter tentan. Det var det bästa jag har gjort på evigheter. Samma sekund som jag drog på mig träningskläderna och kände doften av ny svett så kom all energi strömmande tillbaka till mig. Jag ville bara skrika och springa så länge benen orkade bära mig. Nu fick jag ju tyvärr inte springa eftersom mitt knä inte riktigt läkt än. Men jag promenerade en stund på löpbandet och sen körde jag järnet, mage, rygg och armar. Nu har jag kommit hem, druckit en kopp grönt te och ätit ägg. Jag känner mig som en ny människa, äntligen börjar det vända. Tack alla ni underbara människor som har stått bredvid mig genom detta, som har fångat upp mig och hjälpt mig. Ett speciellt tack till min underbara fina Sandra, du är guld värd! Om alla fick ha en vän som dig så skulle världen vara en bättre plats att leva på.