Snurrig som aldrig förr
Jag känner att jag behöver göra något. Fly landet, vad som helst. Jag behöver ny energi, ett nytt liv. Jag orkar inte vara kvar i denna smärtan mer. Den är så intensiv att den infekterar allt jag gör. Jag kan inte tänka framåt, men jag kan inte heller stanna kvar. Jag lever som i ett vakum, och allt runt omkring tycks stå still. Jag slits i mina egna tankar, fram och tillbaka. Jag känner ilska över att jag ska må såhär.
Har tenta i juridik i morgon. Jag vet redan hur det kommer att gå. Om jag inte ens kan fokusera på att se ett helt avsnitt av en tv-serie, hur ska jag då kunna begrava mig i en lagbok? Jag räknar med att göra om tentan. Förhoppningsvis kan jag göra det precis efter jul, och då har jag hela julen på mig att plugga järnet. Planen är att vara hemma med mamma och pappa i två veckor och bara mysa ner mig i soffan och trycka i mig lussebullar =)
Denna veckan händer det en del. I morgon har jag tenta och efter det ska jag och Tia gå och träna på SATS. Vi tänkte ta det på centralen så vi kan bada bubbel-bad efteråt. På torsdag är jag ledig så jag tänkte träna lite pilates och ta det lite lugnt. Fredag är det Klick-fest på Cafe Opera, Klick fyller 5 år tror jag så jag och Tia ska gå dit. På lördag har en väns släkting hyrt Grodan så då ska förhoppningsvis jag Sandra och Lana dit och mingla lite. Hoppas bara att Sandra mår bättre tills dess..
Tiden läker alla sår, det är så man säger, men är det verkligen sant?
Kommentarer
Postat av: Alessandra
Tiden läker alla sår?
Trodde tiden var evig?
Trackback