Igår och idag har varit transportdagar. Sjukt jobbigt faktiskt. Igår satt jag i bilen i 7 timmar för att köra ner till Skåne, och idag satt jag på ett tåg i 4 timmar för att komma upp igen. Killen som satt bakom mig jobbade som brandman i Kista. Han hade ett förstahandskontrakt på en lägenhet 2 minuters promenad från sitt jobb som hans arbetsgivare hade fixat till honom. Han hade flickvän i Malmö som han hade varit hemma hos i helgen. Han funderade på att söka in till polishögskolan för att han tyckte att det var kul. Han tycke inte att det var jobbigt att bo 20 minuters färd från t-centralen eftersom "man aldrig är i stan". Förutom när man vill dansa då. Men det vill man inte så ofta. Han tyckte att det var perfekt att bo nära Kista galleria för där fanns alla affärer man kunde behöva. Han satt alltså och pratade med en kille som satt 3 säten framför honom. Under hela tågfärden pratade han endast om sig själv. Den andra killen sa typ 3 ord under hela färden. Han försökte säga mer, men den självupptagna killen ville inte lyssna på någon annan än sig själv. Denna kille satt alltså och pratade om sitt liv i ca 4 timmar. Jättehögt så att alla i vagnen kunde höra allt och så att jag inte fick någon direkt sömn. Dessutom hade jag en kille i sätet bredvid mig som bara flåsade och smaskade på sin macka hela tiden. Skithögt.